I helgen var jag ner till Västervik för att träffa en likasinnad för en helgträff. Han har samma intresse som mig men mer åt att vilja ta hand om en vuxenbebis, d.v.s. att han är en caregiver.
Vi hade planerat mycket innan av vad vi skulle göra under vår helgäventyr. Kommer ner och känner mig väldigt nervös då jag har svårt att träffa nya människor med detta intresse. Det känns bra till en början. Vi skulle åka iväg till ett hus som låg lite avsides där vi kunde leva ut ordentligt. Han förvarnade om att det kunde vara lite stökigt eftersom det hade hänt en sak i huset. Tyckte ändå att det var okej, så vi åkte dit.
Vid huset
Väl vid huset öppnade han dörren. Han hade rätt det var stökigt, eller rättare sagt extremt stökigt. Det var som om någon slängt in en bomb. Det var de förra ägarna som trashat allt. Det låg cigarettfimpar överallt. Luktade avlopp då ingen spolat efter sig, diskbänken var i ett enda kaos. Allt som var spillt hade torkat helt och hållet. Myror och larver överallt. Insåg snabbt att detta inte skulle gå att städa upp under en hel helgs arbete. Kände just nu att en helgträff inte var möjlig just där. Jag började leta efter en plats där vi kunde vara och hittade ett fint litet ställe ca 6 kilometer utanför Västervik city.
Jag åkte dit för att checka in och sedan skulle vi träffas nere på stan för att äta något. På plats ser jag att det är ett helt underbart ställe för vår helgträff. Jag tittade även lite runt om kring och såg bra ställen dit vi kunde gå och vara i fred. Efter att jag checkat in inväntar jag bussen och åker ner till city.
Vi träffas och går till ett okej matställe, sitter och snackar och har allmänt trevligt. Efter middagen går vi upp till en affär för att handla lite. Tar en sedan en taxi tillbaka till hotellet. Där fortsätter vi samtalet en bra stund.
Senare under kvällen
Efter ett tags samtalande så är det dags för blöjbyte. Jag byter på honom, trots att jag inte är den som är caregiver. Gör mitt bästa för att göra honom nöjd. Trots att jag inte van att byta på andra än mig själv, och jag känner mig inte tillfreds med detta. Jag själv vill vänta lite med bytet, men varför ska man lyssna på ett barn gällande det?
Några timmar senare innan läggdags ger jag en hint om att jag behöver ett byte. Har dessutom gjort i ordning så att jag lätt kan få bytet, ingen respons från honom. På morgonen vaknar jag, lägger ut ett underlägg i sängen, plockar fram ny blöja och inlägg samt våtservetter. Han frågar om han ska byta och jag säger att det är dags för det. Inget händer. Under tre timmar ligger jag i sängen och väntar helt öppet för ett blöjbyte. Det enda han gör är att springa själv på toaletten och ut för att röka. Han frågar några gånger och jag svarar. Han tittar på min nya blöja och inläggen men inget mer.
Tiden går och när det är en timme kvar innan bussen går så har han fortfarande inte hjälpt mig med ett enda blöjbyte under helgen. När han går ut för 70 11 gången samma morgon för att röka, då byter jag på mig själv. Efter det börjar jag pack ner allt och göra en snabb städning. Säger åt honom 2 gånger att gå ner med ett glas till köket som han lånade kvällen innan.
Bussresan
När jag är på toaletten för att städa upp lite efter honom så knackar han på och säger att bussen går strax. Det är ca 15 minuter kvar och det tar typ 3 minuter att gå till hållplatsen. Det är verkligen ingen stress. Kliver på bussen och åker in mot Västervik. När det är dags för honom att kliva av, tackar han för helgen och säger att vi ses snart igen. Vi ska då vara mer aktiva i vår träff. Jag är verkligen tveksam om det.
Besvikelse och ånger
Jag känner att helgen verkligen är en extremt stor besvikelse och att han själv har utnyttjat mig. Allt för att han själv ska få det han vill fullt ut. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte bokade om biljetten och åkte hem istället för att boka ett rum för natten. Det känns som om det hade varit det bästa.
Jag är helt säker att jag aldrig mer kommer att träffa honom. Kommer där emot att skriva ett meddelande till honom och förklara detta. Vill vara schyst mot honom trots att han svek mig i helgen. Denna helgträff var verkligen en besvikelse för mig. Skulle varit hemma och gjort annat i stället för att träffat honom. Min efterlängtade helg blev helt förstörd och jag känner mig extremt deprimerad. Slöseri med pengar då allt som allt kostade över 2000:- för helgen. Kommer aldrig att åka iväg igen på helgträff, om det inte är på träffar med flera personer.
